Balanskravet kommun: Så läser du om underskottet

Balanskravet kommun är regeln i kommunallagen som säger att ett negativt resultat ska vändas inom en bestämd tid. Det gäller kommuner och regioner. Balanskravsresultatet står i kommunens årsredovisning, i förvaltningsberättelsen. Den som vet var siffran ska stå kan granska kommunens ekonomi på egen hand.

Balanskravet kommun: vad lagen säger

Balanskravet står i 11 kap. kommunallagen (2017:725). Huvudregeln i 12 § är att ett negativt balanskravsresultat för ett räkenskapsår ska regleras under de närmast följande tre åren. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska gå till. Beslutet om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då underskottet uppkom.

Det betyder att ett underskott i sig inte är ett brott. Det som krävs är att kommunen visar hur och när underskottet ska täckas, och att politikerna tar ställning till det i budgeten.

Var hittar du balanskravsresultatet?

I förvaltningsberättelsen ska kommunen redovisa två siffror. Den första är årets resultat efter balanskravsjusteringar. Den andra är samma resultat justerat för förändring av resultatreserven. Den andra siffran är balanskravsresultatet, enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning (2018:597).

Vid beräkningen räknas fyra typer av poster bort:

• realisationsvinster som inte står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning
• realisationsförluster som följer av försäljning som står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning
• orealiserade vinster och förluster i värdepapper
• återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper

Det här är skälet till att du alltid ska läsa justeringsraden. Ett tänkt exempel: en kommun redovisar ett positivt resultat, men en stor försäljningsvinst ingår i det. Om vinsten inte står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning räknas den bort, och balanskravsresultatet blir lägre. Det kan i värsta fall bli negativt, även när resultatraden ser bra ut.

Så räknar du ut tidsfristen

Lagen säger att regleringen ska ske under de närmast följande tre åren. Räkna så här i ett exempel: ett negativt balanskravsresultat uppkom 2026. De tre närmast följande åren är 2027, 2028 och 2029. Beslutet om hur underskottet ska regleras ska då fattas senast i budgeten det tredje året efter 2026, alltså 2029.

Det är en gräns, inte ett mål. Kommunen kan reglera tidigare, och ofta gör den det. Men om du ser ett underskott från ett år och inget beslut om reglering i budgeten, har du något att fråga om.

När kan fullmäktige välja att inte reglera?

Enligt 13 § kan fullmäktige besluta att en reglering inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Lagen säger inte vad som räknas som synnerliga skäl. Det är en bedömning som fullmäktige gör, och den kan du ifrågasätta i debatten och i protokollen.

Förvaltningsberättelsen ska då ange när och på vilket sätt underskottet ska regleras, eller, om fullmäktige har beslutat att det inte ska ske, skälen för det. Den ska också visa hur tidigare års negativa balanskravsresultat har regleras, och hur mycket som återstår att reglera. Läs de sidorna noga. Där står mest om kommunens verkliga läge.

Checklista: så granskar du balanskravet kommun själv

1. Hitta förvaltningsberättelsen i kommunens årsredovisning. Den ligger oftast på kommunens webbplats under ekonomi eller årsredovisning.
2. Sök på orden balanskravsresultat och balanskravsutredning.
3. Jämför årets resultat efter balanskravsjusteringar med balanskravsresultatet. Skillnaden visar vad justeringarna gjort.
4. Om balanskravsresultatet är negativt, notera vilket år underskottet uppkom.
5. Hitta åtgärdsplanen och beslutet om reglering i budgeten för de närmast följande åren.
6. Om det står att reglering inte ska ske, läs skälen. Är de konkreta och kontrollerbara?
7. Jämför med tidigare års årsredovisningar. Finns det ett underskott från förra året som fortfarande inte är reglerat?

Den sista punkten är den viktigaste. Ett underskott som flyttas från år till år utan beslut är det tydligaste tecknet på att balanskravet inte följs i praktiken, även när siffrorna ser rätt ut på papperet.

Vanliga misstag

• Att bara titta på årets resultat, utan att läsa justeringarna.
• Att tro att ett underskott är löst när det bara står i en plan. Regleringen ska beslutas i budgeten.
• Att glömma tidigare år. Ett negativt balanskravsresultat som inte är reglerat följer med in i nästa års redovisning.

Vanliga frågor om balanskravet kommun

Måste en kommun visa överskott varje år? Nej. Lagen kräver att ett negativt balanskravsresultat regleras inom tre år. Det kräver inte att varje år visar plus. Men underskottet ska synas i förvaltningsberättelsen, tillsammans med en plan.

Kan en kommun slippa reglera ett underskott? Ja, men bara om fullmäktige beslutar det och det finns synnerliga skäl enligt 13 §. Skälen ska anges i förvaltningsberättelsen.

Var börjar jag som medborgare? Läs först förvaltningsberättelsen och balanskravsutredningen. Läs sedan budgeten för de kommande åren. Om du vill förstå hur budgeten är uppbyggd kan du läsa Granska kommunala budgetar: Så ser du var dina skattepengar går och Läsa kommunal årsredovisning: Steg-för-steg guide.

Balanskravet kommun är ett enkelt krav att formulera men svårt att följa upp utan rätt siffror. Med förvaltningsberättelsen, justeringsraden och budgeten har du det du behöver för att själv ställa rätt frågor till din kommun.