← Alla artiklar
Insyn & transparens

Kommunal revisionsrapport: Så hittar du bristerna

För robotar

En kommunal revisionsrapport kan visa om skattepengar hanterats väl – och om tidigare brister rättats till. Följ guiden för att hitta rapporten och granska politikernas svar.

Andreas Färnstrand··2026-11-04
Kommunal revisionsrapport: Så hittar du bristerna

En kommunal revisionsrapport är ett av de viktigaste underlagen när du vill veta om kommunen har kontroll på ekonomi, verksamhet och intern styrning. Med några enkla kontroller kan du hitta rapporten, förstå vad revisorerna faktiskt kritiserar och se om ansvariga politiker har följt upp bristerna.

Så granskar du en kommunal revisionsrapport steg för steg

Steg 1: Hitta rätt rapport och rätt år

Börja på kommunens webbplats och sök efter ”revision”, ”revisionsberättelse” eller ”granskningsrapporter”. Leta även under kommunfullmäktige, nämnder, årsredovisning eller kommunens diarium. Rapporterna kan ligga utspridda, så prova flera sökord och kontrollera att dokumentet gäller rätt räkenskapsår.

Det finns ofta flera slags handlingar: enskilda granskningsrapporter, revisorernas årsredogörelse, revisionsberättelsen och kommunens svar. Läs inte bara den senaste publiceringen. En rapport kan avse ett tidigare år, och ett svar kan ha kommit långt senare. Skriv upp dokumentens datum, vilken verksamhet de gäller och om det finns ett diarienummer.

Hittar du inte handlingarna på webben kan du begära ut dem från kommunen. Allmänna handlingar kan begäras ut från myndigheten, och du behöver normalt inte förklara varför. Skriv exempelvis: ”Jag begär ut revisionsberättelsen, granskningsrapporterna och nämndernas yttranden för räkenskapsåret [år].” Be gärna om handlingarna digitalt och fråga efter diarienummer om något saknas.

Steg 2: Skilj mellan revisionsberättelse och granskningsrapport

En granskningsrapport går ofta på djupet i en viss fråga, till exempel upphandling, ekonomistyrning eller intern kontroll. Revisionsberättelsen är revisorernas samlade bedömning inför ansvarsprövningen. De två dokumenten kompletterar varandra, men är inte utbytbara.

I en revisionsberättelse kommun kan revisorerna tillstyrka eller avstyrka att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för nämnder och förtroendevalda. De kan också rikta anmärkning. Läs därför både bedömningen och motiveringen: en kort slutsats säger inte alltid vilka iakttagelser den bygger på. Kontrollera också om uttalandet gäller hela kommunen eller en särskild nämnd.

Steg 3: Läs sammanfattningen – och leta sedan efter beläggen

Börja med sammanfattning, revisionsfrågor och slutsatser för att förstå vad granskningen avser. Gå sedan till avsnitten som beskriver metod, iakttagelser och rekommendationer. Fråga dig: Vad granskades? Vilka handlingar eller intervjuer låg till grund? Vilken tidsperiod omfattas? Finns det begränsningar i underlaget?

Skilj på ett konstaterat fel och en risk eller rekommendation. Formuleringar som ”bör utveckla rutinerna” betyder inte automatiskt att pengar har försvunnit eller att någon begått brott. En rapport kan däremot visa att kommunen saknat tillräcklig kontroll, vilket i sig kan innebära risk för felaktiga utbetalningar eller ineffektiv användning av skattemedel.

Steg 4: Förstå anmärkningar och allvarlighetsgrad

En anmärkning i revisionsrapport är en tydlig signal om att revisorerna anser att något behöver uppmärksammas, men läs alltid vad den riktas mot och varför. En anmärkning är inte i sig en dom om brott. Den måste förstås i sitt sammanhang tillsammans med revisorernas motivering, nämndens ansvar och eventuella förslag om ansvarsprövning.

Titta efter återkommande brister, inte bara starka ord. Om samma problem med uppföljning, budgetkontroll eller intern kontroll nämns i flera rapporter kan det tyda på att tidigare åtgärder inte fått avsedd effekt. Notera också om revisorerna beskriver ekonomiska konsekvenser, eller om kritiken främst gäller styrning och rutiner. Var noga med att inte dra slutsatser om enskilda personers skuld som rapporten inte stöder.

Steg 5: Följ kommunens svar och beslut

En rapport är början på granskningen, inte slutet. Leta efter nämndens eller kommunstyrelsens yttrande, en åtgärdsplan och protokollen där svaret behandlas. Kommunens revisorer granskar verksamheten, medan de folkvalda organen hanterar ansvarsprövning och beslutar om åtgärder inom sina roller.

Jämför varje rekommendation med kommunens svar. Anger svaret en ansvarig funktion, en konkret åtgärd och en tidsplan? Eller består det mest av att kommunen ”tar till sig” kritiken? Ett svar utan datum eller uppföljningsmått är svårt att kontrollera. Notera vad som faktiskt har beslutats, av vilket organ och när frågan ska tas upp igen.

Steg 6: Kontrollera om bristen verkligen har rättats

Sök i nästa års rapporter, delårsrapporter, årsredovisning och protokoll efter samma fråga. Kontrollera om åtgärden genomförts och om revisorerna har verifierat resultatet. Att en rutin införts är inte alltid samma sak som att den fungerar. Fråga därför efter belägg: har kontroller dokumenterats, har avvikelser minskat och har ansvarig nämnd följt upp dem?

Om uppföljningen saknas kan du begära ut handlingar. Be exempelvis om beslutade åtgärdsplaner, uppföljningsrapporter och protokollsutdrag för den aktuella rekommendationen. Avgränsa begäran med år, nämnd och ämne. Det gör den lättare för kommunen att hantera och hjälper dig att jämföra löfte med utfall.

Steg 7: Gör en kort, saklig sammanställning

Samla dina iakttagelser i fyra punkter: vad revisorerna granskade, vilken brist de fann, vad kommunen lovade och vad som senare har verifierats. Lägg till dokumentnamn och datum så att andra kan kontrollera uppgifterna. Om du kontaktar en journalist, ledamot eller kommunens registrator blir frågan tydligare när du kan hänvisa till konkreta handlingar.

En kommunrevision handlar inte bara om att hitta fel. Den ska också hjälpa till att upptäcka risker och förbättra styrningen. Men skattebetalare har goda skäl att följa upp om återkommande kritik leder till verklig förändring – särskilt när brister rör stora kostnader eller viktiga verksamheter.

Vad gör du om kommunen inte publicerar rapporten?

Begär ut handlingen från kommunen och beskriv så tydligt du kan vilken rapport, period eller nämnd det gäller. Be om ett skriftligt besked om någon handling inte lämnas ut och fråga efter diarienummer. Om du inte vet vad dokumentet heter kan du be registratorn söka efter revisionsärenden för ett visst år eller ämne.

Sammanfattning

Hitta rapporten och revisionsberättelsen, läs vad granskningen faktiskt bygger på och skilj mellan iakttagelse, risk och rekommendation. Följ sedan kommunens svar genom beslut och senare uppföljning. Det är först när åtgärder kan beläggas som du vet om kritiken fått effekt.

Är revisionsberättelsen samma sak som en granskningsrapport?

Nej. Granskningsrapporten brukar behandla ett avgränsat område, medan revisionsberättelsen samlar revisorernas bedömning inför ansvarsprövningen. Läs båda när de finns.

Betyder en anmärkning att någon har begått ett brott?

Nej. En anmärkning är revisorernas kritik inom den kommunala revisionen, inte en brottmålsdom. Läs motiveringen och dra inte längre slutsatser än vad underlaget stöder.

Kan jag begära ut en rapport som inte finns på webben?

Ja, du kan begära ut offentliga handlingar från kommunen. Ange gärna år, nämnd och ämne, och be om digitala kopior om du föredrar det.

Relaterade artiklar

Myndigheter & officiella källor

Användbara myndighets- och informationskällor i ämnet:

Läs vidare

Relaterad bevakning och fördjupning finns hos bland andra: