# Tomma kommunala lokaler: Så spårar du outnyttjade fastigheter

*Kommunal ekonomi · 2026-11-20*

> Tomma kommunala lokaler kostar skattepengar i drift och underhåll utan att ge någon nytta. Lär dig hur du kartlägger din kommuns outnyttjade fastigheter och väcker frågan i fullmäktige.

# Tomma kommunala lokaler: Så spårar du outnyttjade fastigheter

Sveriges kommuner äger tiotusentals lokaler — skolor, kontor, fritidslokaler, vårdlokaler — och långt ifrån alla är i bruk. Tomma kommunala lokaler kostar skattepengar i uppvärmning, försäkring, renhållning och underhåll utan att ge någon nytta. Som medborgare har du rätt att ta reda på vilka lokaler din kommun har, vilka som står tomma och vad de kostar. Den här guiden visar hur du går tillväga, steg för steg.

## 1. Vad som räknas som en tom kommunal lokal

En kommunal lokal kan vara allt från en nedlagd skola och en gammal vårdcentral till en tom kontorslokal i kommunhuset eller en oanvänd fritidslokal. Lokalen räknas som outnyttjad när verksamheten som en gång huserade där har flyttat ut, men kommunen fortfarande äger fastigheten och betalar för den. Kommunala lokaler förvaltas ofta av ett kommunalt fastighetsbolag, av kommunens egen fastighetsförvaltning eller av den nämnd som ansvarar för verksamheten i lokalen.

## 2. Varför tomma lokaler är ett slöseri med skattepengar

En tom lokal är inte gratis. Fastigheten måste värmas upp, försäkras, städas och underhållas även när ingen använder den. Samtidigt drar den inte in några hyresintäkter och ger ingen kommunal nytta. För en kommun med tight budget kan varje tom kvadratmeter innebära tusentals kronor i onödiga kostnader varje år — pengar som hade kunnat gå till skola, omsorg eller gatubelysning istället. Att kartlägga tomma lokaler är ett konkret sätt att följa skattepengarna, precis som kommunbevakning brukar göra med konsultarvoden, bygglov och bluffakturor.

## 3. Så hittar du vilka lokaler kommunen har

Offentlighetsprincipen ger dig rätt att ta del av allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda. Det innebär att du kan begära ut kommunens fastighetsförteckning, lokalförteckning eller lista över kommunägda fastigheter. Börja med kommunens webbplats. Många kommuner publicerar redan information om sina fastigheter, tomter och lokaler under rubriker som fastigheter, lokaler eller öppen data.

Om informationen inte finns på webbplatsen, skicka en skriftlig begäran om allmän handling till kommunen. Beskriv så tydligt du kan vad du vill ha: till exempel "en förteckning över alla lokaler som ägs av kommunen och vilka av dem som är outnyttjade eller uthyrda". Kommunen ska hantera din begäran skyndsamt, och avgiften får bara täcka kostnaden för att framställa handlingen.

## 4. Så tar du reda på vad de tomma lokalerna kostar

När du har lokalförteckningen kan du gå vidare till kostnaderna. Begär ut kommunens budget och årsredovisning för att se vad som budgeterats för lokalkostnader, drift, underhåll och försäkring. Du kan också begära ut specifika hyresavtal, driftavtal eller underhållsplaner om de är allmänna handlingar.

Ekonomifakta samlar statistik om kommunernas ekonomi och kan ge jämförelsetal mellan kommuner. Skatteverket har information om kommunalskatter och avgifter som ger kontext till vad skattepengarna räcker till. Använd källorna för att se om din kommun ligger högt eller lågt jämfört med andra kommuner i landet.

## 5. Medborgarförslag: väck frågan i fullmäktige

Om du upptäcker att kommunen har många tomma lokaler som kostar pengar kan du lämna in ett medborgarförslag. Sedan kommunallagen ändrades 2002 är det möjligt för kommuner att låta personer som är folkbokförda i kommunen lämna medborgarförslag till kommunfullmäktige. Idag har 194 av Sveriges 290 kommuner infört möjligheten, och en undersökning från 2018 visade att 188 kommuner informerar om det på sin webbplats.

Ett medborgarförslag kan till exempel kräva att kommunen kartlägger alla tomma lokaler, redovisar vad de kostar och presenterar ett försäljnings- eller uthyrningsprogram. Ungefär trettio procent av medborgarförslagen i kommunerna leder till ett positivt beslut i fullmäktige. Kolla din kommuns webbplats för hur ett medborgarförslag lämnas in där.

## 6. Vanliga misstag att undvika

Tro inte att en tom lokal automatiskt betyder att kommunen slösar. Ibland står en lokal tom tillfälligt, till exempel medan en renovering planeras eller en ny hyresgäst söks. Frågan är hur länge lokalen har stått tom, vad kommunen gör åt det och om kostnaderna redovisas öppet.

Blanda inte ihop tomma lokaler med tomma bostäder. Kommunala lokaler är lokaler för kommunens egen verksamhet, inte bostäder som hyrs ut till invånare. Däremot kan kommunala bostadsbolag äga både bostäder och lokaler, vilket kan vara värt att skilja på i din granskning.

Lita inte bara på muntliga upplysningar från en tjänsteman. Begär handlingen skriftligt så att du har ett dokument att hänvisa till om du senare vill överklaga eller driva frågan vidare.

## 7. Steg för steg: från tips till åtgärd

1. Gå in på kommunens webbplats och sök efter fastigheter, lokaler eller öppen data.
2. Skicka en skriftlig begäran om allmän handling om informationen inte finns publicerad.
3. Läs kommunens budget och årsredovisning för lokalkostnader och drift.
4. Jämför din kommun med andra kommuner via Ekonomifakta och Skatteverket.
5. Lämna in ett medborgarförslag om kommunen har många dyra, tomma lokaler.
6. Följ upp i kommunfullmäktige och i lokala medier.

## Vanliga frågor

Måste alla kommuner ta emot medborgarförslag?

Nej, det är frivilligt för kommunen att införa medborgarförslag, men 194 av 290 kommuner har gjort det.

Kostar det något att begära ut en allmän handling?

Avgiften får endast täcka den verkliga kostnaden för att framställa handlingen, och många enkelärenden är avgiftsfria.

Vem svarar för de tomma lokalerna?

Det beror på kommunen. Oftast förvaltas lokalerna av ett kommunalt bolag, kommunens fastighetsförvaltning eller den nämnd som ansvarar för verksamheten i lokalen.

Källor

Kommuner i Sverige, Wikipedia: sv.wikipedia.org/wiki/Kommuner_i_Sverige — 290 kommuner, kommunallagen 2017, kommunfullmäktige, finansiering via skatter, avgifter och statsbidrag.

Medborgarförslag, Wikipedia: sv.wikipedia.org/wiki/Medborgarförslag — möjligt sedan 2002, 194 av 290 kommuner, 188 kommuner informerar (2018), ungefär trettio procent leder till positivt beslut.

Offentlighetsprincipen, Wikipedia: sv.wikipedia.org/wiki/Offentlighetsprincipen — tryckfrihetsförordningen 2 kap. 1 §, gällande sedan 1766.

Ekonomifakta: ekonomifakta.se — kommunernas ekonomi och jämförelsetal.

Skatteverket: skatteverket.se — kommunalskatter och avgifter.

Den här artikeln beskriver mönster och offentligt tillgänglig information. Vi pekar inte ut enskilda kommuner, tjänstemän eller politiker.
